tisdag 14 februari 2012

All smärtans dag

Jag vet, det heter egentligen "Alla hjärtans dag". Men, jag har kommit på en sak. hur borde det inte kännas för många människor som inte har någon att fira med? Alla som är desperat längtande efter någon och samtidigt får se alla personer som på facebook uttrycker sin glädje för hur mysigt man egentligen har det. Så hade nog Fröding känt idag. Ni vet, han som krev denna:

"Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig var ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den, som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå."

"En kärleksvisa" heter denna. Nu vill jag inte uppmana någon till att köpa sin kärlek för pengar, ty det går icke. Vissa saker kan inte köpas för pengar, för allt annat finns MasterCard.

Men så börjar jag tänka efter lite. Facebook och bloggar är ganska intressant som fenomen. Förr var en dagbok en sluten bok som man skrev ned sina hemligheter i. Den hade lås. Man kunde inte för sitt liv tänka sig att dela sina hemligheter offentligt. Idag är det tvärt om. Vi skriver på facebook, pratar högt i mobilen och bloggar personligt.

Vad har egentligen hänt med vår integritet? Vad är meningen att skrika sig hes om FRA-lagar och signalspaning när man ändå lägger upp allting på internet. Och jag tror minsann att det mesta om oss vet redan andra. Banken vet när du handlar, vad du köper, vad du tjänar. Alla kundkortföretag vet vilken pasta du använder och vilken tvål du föredrar. Vilka böcker du läser också. Din bredbandsleverantör känner till om du är förtjust i att dagligen se på gamla träbåtar på blocket eller om du är pedofil. Egentligen har vi inga hemligheter längre.

Det värsta med internettrenden är dock inte detta. Det värsta med internet är att mobbarna följer numera med barnen hem. I hemmets lugna vrå kommer alla nedsättande uttryck rakt in i mejlboxen. Från oregistrerade hotmail-adresser (hot-mejl är förövrigt ett mycket passande namn). Det går att glida in på valfritt bibliotek, skapa en mejladress och anonymt börja hota och trakassera människor. Ingen vet vem du är.

Och det är det värsta. Barnen kan inte längre finna tröst och styrka i sitt hem, utan måste möta sina antagonister dygnet runt, även helger.

Det finns myket positivt med internet och datorer. Men vi måste tänka till kring det negativa ibland också. Anser i alla fall jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar